o-AFRICAN-AMERICAN-WOMAN-STRESS-facebook

Vanliga problem

Psykisk ohälsa ett vanligt problem

När vi talar om psykisk hälsa menar vi olika saker som till exempel hur vi mår känslomässigt, hur vi klarar av den press som vi dagligen tampas med stress är ett exempel på något som vi alla drabbas av, både positiv stress och negativ stress. Vardagshändelser, sjukdom, ekonomiska problem – listan på orsaker till stress kan göras lång. Att flytta till ett nytt land är också ett exempel en betydande förändring i livet som kan leda till att vi känner oss stressade.

 

Långvarig stress påverkar vår psykiska hälsa.

Psykisk hälsa är viktig eftersom psykiska problem är vanliga. En av fem drabbas av psykisk ohälsa någon gång i livet. De flesta av oss känner någon som har psykiska problem eller känner till någon som har haft psykiska problem.

 

​Vad kan vi göra för att behålla god psykisk hälsa?

Vi är alla olika och vi utvecklar egna metoder som hjälper oss att må bättre när vi är stressade, ledsna eller olyckliga. Några lyssnar på musik för att koppla av, andra tycker om att motionera. Goda matvanor och sömn hjälper oss också att hantera stress. Att ha någon du känner förtroende för att tala med om dina problem är också viktigt.

 

När vi har försökt allt men ändå inte mår bättre

Om du inte mår bättre efter en tid, kan det bero på att din psykiska hälsa inte är som den borde vara, eller att du har/lider av en psykisk sjukdom. Psykisk ohälsa kan ses som ett avbrott i vårt psykiska välmående,på samma sätt som en fysisk sjukdom är ett avbrott i vårt allmänna hälsotillstånd. Ibland varar detta ”avbrott” bara en kort tid och sedan mår vi bra igen. Om vi mår dåligt under en längre tid kan vi behöva professionell hjälp under kortare eller längre tid.

 

​Hur kan psykisk ohälsa påverka oss?

Psykisk ohälsa påverkar hur vi tänker, känner oss, uppför oss och hur vi ser på vår omvärld. En del psykisk ohälsa hänger ihop med känslor som alla människor har, som att vara ledsen eller uppleva ångest. Ibland blir dessa känslor så starka och varar under så lång tid att de blir svåra att bära och kontrollera.

 

​Är folk som har en psykisk sjukdom sjuka hela tiden?

Psykisk sjukdom kommer vanligtvis i vad som kallas episoder, det kan liknas vid en våg som kommer och går. Människor som har ”episoder” av psykisk ohälsa/sjukdom kan ha det: bara vid ett tillfälle i livet flera episoder, men perioder däremellan då sjukdomen inte påverkar deras liv i alltför stor utsträckning.

 

​Hur vet jag att jag är deprimerad?

Depressioner tillhör vår tids folksjukdomar och medför ett stort lidande för den som drabbas. Utan behandling kan förloppet bli långvarigt. Det är inte heller ovanligt med återkommande depressionsperioder. Trots att depressioner kan bli både djupa och långvariga, är behandlingsmöjligheterna goda. Det finns både psykoterapeutiska metoder (kognitiv terapi/KBT) och läkemedel som har bra effekt vid depressionstillstånd.

 

​Symtom

Det mest typiska symtomet vid depression är nedstämdhet. Sinnesstämningen är sänkt och den drabbade ter sig sorgsen eller ledsen. Man har lätt för att gråta och ser allt i svart. Den sänkta sinnesstämningen sitter i under lång tid och påverkas inte speciellt mycket av roliga eller positiva händelser. Det är omöjligt att bli glad. Nedstämdheten är både djupare och längre än vanlig vardagsdeppighet.

Ett annat vanligt symtom är sömnstörningar. Det kan vara svårt att somna eller också vaknar man mitt i natten eller ovanligt tidigt på morgonen. Sömnsvårigheter är ofta en vanlig orsak till att man söker hjälp.

Ångest och oroskänslor är också vanliga symtom i samband med depression. Ibland är ångesten så dominerande att man söker hjälp pga detta och inte pga nedstämdheten. Irritabilitet och vredesutbrott kan vara andra tecken på depression som lätt misstolkas och kanske döljer de övriga symtomen.

Koncentrationssvårigheter, som ofta yttrar sig som svårigheter att läsa eller se på TV ingår ofta i symtombilden. Ibland upplevs detta som att minnet fungerar dåligt. Man kommer inte i håg vad man läst eller tänkt att göra. Hos äldre personer misstolkas detta ofta som tecken på demens. Det är därför viktigt att man utreder minnesstörningar noga hos äldre då minnessvårigheterna vid depression går över när depressionen blir rätt behandlad.

Kroppsliga symtom som aptitlöshet, förstoppning och muntorrhet förekommer ofta tillsammans med de psykiska symtomen på depression. Värk, sveda och smärtor av olika slag kan också vara tecken på en bakomliggande depression, särskilt hos äldre människor. Depressionen påverkar hela människan, både kropp och själ. Den sexuella lusten och förmågan minskar eller upphör. Livsglädjen och vitaliteten försvinner. Ibland tar det sig uttryck i form av förlångsammade rörelser och ansiktsuttrycket kan bli stelt och livlöst. Den deprimerade orkar till slut inte föra ett vanligt samtal och kan t o m få svårt att svara på frågor.

Skuldkänslor och nattsvarta tankar färgar tillvaron och livet kan kännas meningslöst. Dödsönskningar och självmordstankar kan förekomma, säskilt vid djupa depressioner. Självmord kan ses som den enda och bästa utvägen.

 

Årstidbunden depression

Överätning, trötthet och ökad sömn är också typiskt för den årstidsbundna depression som en del människor drabbas av under höst och vinter. Det finns också ett klart samband mellan denna typ av depression och hetsätningsproblem. En del av de som lider av bulimia nervosa försämras under höst och vinter för att sedan må bättre framåt sommaren när det blir ljusare igen. Den årstidbundna depressionen är en reaktion på det minskade dagsljuset höst och vinter. Det är fr a människor som bor långt norrut som drabbas av vinterdepression. Ju längre norrut en ort är belägen, desto fler i befolkningen får depressiva besvär på vintrarna.

Var fjärde svensk drabbas någon gång under sitt liv att ett ångestsyndrom
Ångest i psykologisk mening handlar i grund och botten om någon typ av oro eller rädsla. De kroppsliga aspekterna av ångesten är spänning, ett ”inre tryck” eller rastlöshet, och det kan vara just dessa kroppsliga sensationer som skapar obehag.
Den psykiska ångesten kan variera i styrkegrad alltifrån ängslan eller oro, till skräck eller fullskalig panik. Den kan utgöras av en kortvarig episod eller vara ständigt närvarande, nästan som ett personlighetsdrag. Man skiljer mellan primär ångest, där ångestsymtomet är själva grunden i diagnosen, och sekundär ångest, då ångesten snarare är ett av flera symtom, t ex vid depression eller personlighetsstörning.
Det finns också anledning att skilja mellan realångest – ångest där man är medveten om vilken omständighet i livet som ligger bakom ångesten, och irrationell ångest – där patienten inte själv förstår ursprunget.
En form av mer diffus irrationell ångest kallas fritt flytande ångest, medan en annan typ av irrationell ångest bara uppträder i vissa situationer. Men glöm inte heller att ett visst mått av ångest är en del av livet och fyller en viktig funktion. Ångest är nämligen den starkaste drivkraft vi har för förändring, vare sig det är faktorer i omgivningen eller hos en själv som man måste ta itu med. Ångest kan också vara en följd av att vi inte har någon förklaring till själva vår existens, det vill säga en del av livets existentiella villkor.

 

Symtom

En viktig aspekt av ångest är att den alltid åtföljs av speciella kroppsliga reaktioner. Kroppen, tankarna och känslorna är så tätt sammanvävda att det ofta är svårt att urskilja vad som är hönan och ägget, vilket också innebär att det finns en del kroppsliga sjukdomar som har ångest som symtom.
Samspelet fungerar i alla riktningar så att de kroppsliga reaktionerna väcker negativa känslor och tankar, ältande av tankar leder till ökad oro, oro leder till reaktioner i kroppen osv. På det här viset kan man säga att ångesten är väldigt bra på att hålla sig själv vid liv och ständigt växa sig starkare.

Själva ångesten är egentligen helt ofarlig, i den meningen att den inte innebär att man är vare sig galen eller håller på att dö. Däremot är ångest fruktansvärt obehagligt – kanske ett av de obehagligaste symtom man kan drabbas av. Därmed utgör den också en riskfaktor för olika överilade, farliga beteenden såsom missbruk, självskadebeteenden och självmord.
Ofta hamnar också ångestpatienter i den – ännu mer ångestskapande – situationen att de upplever att de inte tas på allvar och inte får vård, vare sig de söker hjälp för att de tror att det är något fel på kroppen, eller inom psykiatrin. Det beror på att man inom vården prioriterar utifrån allvarlighetsgrad och farlighet, snarare än utifrån lidande.

Ångestdiagnoser är också ofta rejält handikappande om de tillåts pågå år efter år. Det vanligaste sättet att hantera ångest på är att undvika ångestväckande situationer, och därmed begränsa sitt liv. I värsta fall kan man hamna i ett läge där man knappt klarar av att lämna hemmet, än mindre att ha normala kontakter med andra. Och det säger sig väl självt att man inte mår bättre av det.